När många i 80-årsåldern väljer att söka sig till serviceboenden går Gunnel, 83 år, åt motsatt håll. Efter år i en lägenhet i centrala Grästorp har hon packat väskorna och förverkligade en nästan livslång dröm: att få bo på landet bredvid sin dotter.

Drömmen föddes för 20 år sedan

För två decennier sedan köpte Gunnel en gård till sin dotter Annika och hennes man i bröllopspresent. Bredvid tomten stod ett litet torp, övergivet sedan 1985. Då föddes en tanke – tänk om man en dag kanske själv skulle få bo där, bredvid barn & barnbarn.
Gunnel bodde vid den tiden i Löddeköping, där även dottern Annika växte upp. När hon gick i pension bestämde hon sig för att flytta upp till Grästorp för att komma närmare både Annika och barnbarnen. En lägenhet i centrala Grästorp blev hennes hem i många år.

I lägenheten i stan var Gunnel en naturlig samlingspunkt för barnbarnen.
”Dom sprang gärna förbi efter skolan, till och med på gympan kunde dom råka kika in för att sno en muffins eller två”, skrattar dottern Annika.

När serviceboendet närmade sig ställdes den viktiga frågan

När Gunnel började fundera på serviceboende kände dottern Annika att något inte riktigt stämde. Hon visste ju att mamma alltid haft en dröm om att bo i det lilla torpet på landet. Samtidigt hade ett blodsockerfall – som först misstogs vara en stroke – gjort dottern Annika alltmer orolig. ”Jag kände att jag måste ringa varje dag. Hon gick mycket ensam och levde lite i sin egen bubbla”, säger hon.

När Gunnel sedan stod på tur till serviceboendet vågade Annika ställa den avgörande frågan: ”Mamma, om du fick välja helt fritt – vad vill du egentligen?” Svaret blev startskottet på en omvälvande vändning. Gunnel hade en dröm, och nu var det äntligen dags att låta den bli verklighet.

Det gamla torpet stod inte på familjens mark, men det lyckades ordnas. Däremot gick det inte att renovera som planerat – byggnaden var k-märkt.
I stället föddes en ny idé: att bygga ett litet, modernt hus bredvid, av byggcontainrar. Ett flexibelt boende där Gunnel kunde få allt det mysiga hon drömt om.

Gunnel ser sig nöjt omkring i sitt nya hem på 48 kvm – tre rum och kök i miniformat.

Ett nytt liv – solbränd, piggare och 10 år yngre

Flytten till landet blev en total vändning.
”Jag har fått massa nya arbetsuppgifter här ute, och det gör mig piggare”, säger Gunnel. ”Jag rastar hundar, fixar vatten till hästarna, hämtar posten och pysslar med huset. Jag går och ’pular’ hela tiden. Blir jag trött så tar jag en paus och sedan fortsätter”

Dottern Annika har märkt en tydlig förändring:
”Det är första gången på 20 år jag sett henne så solbränd och fin. Hon är ute mycket mer. Det känns även som hon blivit tio år yngre.”

Till och med hästarna, som Gunnel tidigare haft stor respekt för, klappar hon nu och pratar med.

Trots att de bor granne är balansen viktig.
”Vi springer inte ner varandra. Det är två hushåll, och vi respekterar när den andra vill vara ensam”, säger Annika.

Gunnel trivs med att rå om sig själv: rensa ogräs, sopa gårdsplanen, sticka, läsa och inreda sitt lilla hem.
”Jag gör det jag orkar – och sedan tar jag det lugnt”, ler hon.

Den stora utmaningen: alla sakerna

Den mentala omställningen gick bättre än väntat. Det svåra har varit något helt annat – att rensa bland alla saker.
”Min mamma har en relation till allt. Hon ville ta med allt”, säger Annika och skrattar.
En container står fortfarande på tomten, full med minnen som ska gås igenom i lugn och ro.

”Man måste våga”

När Gunnel ser tillbaka är hon glad att hon vågade.
”Drömmen har funnits så länge. Till slut måste man bara ta steget.”

På landet har hon fått en ny vardag – en som gör henne både starkare, gladare och mer levande. Vi gör massa kul, berättar Annika. Just nu tränar vi tex på att ta selfie´s tillsammans och skrattar gott åt de knasiga fotona vi får till, tillägger Annika.

Livet på landet har gjort Gunnel yngre, på sitt alldeles egna sätt.